Jag har lagt upp det så att jag nämner mina tre absoluta favoritmusiker med den jag tycker är bäst överst och med en liten kommentar. Sedan listar jag ytterligare tio kanonmusiker i samma genre men inte i någon speciell ordning/oordning och en referens inom parentes till ett band de spelar/har spelat i. Min bedömning är väl baserad på lite olika saker så som teknik, skicklighet, uttrycksmässighet, innovativitet m m. En avvägning totalt sett kanske. I kategorin sång kommer ni att se en väsentlig skillnad och det hela beror på att jag har en förkärlek till kvinnlig sång. Jaja, här kommer dom i alla fall.

Slagverk/Trummor:

1. Virgil Donati

Här har vi en trummis som verkligen lyckats frikoppla hjärnan samt alla armar och ben fullständigt. Udda taktarter är vardagsmat för denna grabb, det är banne mig ovanligt att höra honom spela en rak jämn takt! Helt otroligt att höra vad han presterar. Virgil är född till att  spela trummor, inget snack om den saken. Han kan bl a höras på skivor med: Planet X och Ring Of Fire.

2. Vinnie Colaiuta

Ytterligare en trummis som inte verkar ha någon speciell koppling mellan armar, ben och hjärna. Allting sköts individuellt eller tillsammans med en ekvilibrism av sällan skådad rang. Dessutom har han en otrolig förmåga att även spela lågmält med en väldig känsla. Vinnie kan t o m få det enklaste komp att låta intressant. Han kan bl a höras på skivor med: Frank Zappa, Sting och Allan Holdsworth.

3. Neil Peart

Japp, han dyker upp i många listor, även i min och det med all rätt. Han angriper sitt trumspel med en analytisk förmåga och precision som är imponerande. Jag ger mig fanken på att varenda slag och andetag är uträknat i förväg. En enorm människa (sett till personligheten, inte kroppen) med ett enormt trumset. Han kan bl a höras på skivor med: Rush.

Och så de övriga tio:

• Carter Beauford (Dave Matthews Band)
• Buddy Rich (Nat King Cole)
• Billy Cobham (Mahavishnu Orchestra)
• Shiela Escovedo (Prince)
• Ed Mann (Frank Zappa)
• Terry Bozzio (Frank Zappa)
• Ruth Underwood (Frank Zappa)
• Benny Greb (Jerobeam)
• Ian Paice (Deep Purple)
• Chad Wackerman (Frank Zappa)

Bas:

1. Geddy Lee

En av mina favoriter sedan länge. Jag gillar känslan i hans spel och vad han lyckas komponera på basen.
Han kan bl a höras på skivor med: Rush.

2. Patrick O’Hearn

Fenomenalt duktig bassist som kan spela både tekniskt svåra passager och finstämda melodier. Ett intressant exempel är Purple Lagoon på Zappa in New York.
Han kan bl a höras på skivor med: Frank Zappa och Missing Persons.

3. Scott Thunes

En himla rolig typ som sedan början på 90-talet inte är ”in rock” som han själv så fint har deklarerat. Med tanke på att han egentligen är en punkbassist så har han presterat en mängd kusligt bra insatser när han lirade med Zappa. Duprees Paradise på Frank zappas Make A Jazz Noise Here visar lite av hans kapacitet.
Han kan bl a höras på skivor med: Frank Zappa, Fear och Waterboys.

Och så de övriga tio:

• Billy Sheehan (Steve Vai)
• Arthur Barrow (Frank Zappa)
• Geezer Butler (Black Sabbath)
• Tom Fowler (Frank Zappa)
• Sting (Police)
• Jimmy Bain (Rainbow)
• Bob Daisley (Rainbow)
• Bert Ruiter (Focus)
• Paul McCartney (Beatles)
• Jonas Reingold (Flower Kings)

Keyboard/Synth:

1. Derek Sherinian

Jag säger bara wow! Vissa är födda till att mangla ett instrument och Derek gör det á la virtuoso på keyboard. Fina exempel finns på de flesta låtarna med Planet X. Ibland så låter det nästan som det är en gitarr han spelar på.
Han kan bl a höras på skivor med: Planet X, Dream Theater och Kiss.

2. Tommy Mars

Heltokig och ypperligt duktig keyboardspelare. Inte nog med att han spelar som en gud han kan improvisera något alldeles fantastiskt. En snygg combo är när han scat-sjunger samtidigt som han spelar solo. Helt klart den musiker som var mest kompatibel med Frank Zappas kompositioner. Snyggt spel av honom hittas på Alien Orifice på You Can’t Do That On Stage Anymore #6
Han kan bl a höras på skivor med: Frank Zappa, The Band From Utopia och Steve Vai.

3. Jens Johansson

En av hårdrocksgenrens keyboardhjältar. Han spelar snabbt, snyggt och är en väldigt duktig improvisatör. Jag tycker dock inte hans spel kommer riktigt till sin rätt i Stratovarius men men. Rising Force på Yngwies platta Odyssey visar keyboardgymnastik av rang.
Han kan bl a höras på skivor med: Yngwie Malmsteen, Stratovarius och Silver Mountain.

Och så de övriga tio:

• Thijs Van Leer (Focus)
• Jon Lord (Deep Purple)
• Don Airey (Rainbow)
• Peter Wolf (Frank Zappa)
• George Duke (Frank Zappa)
• Eddie Jobson (U.K.)
• Tony MacAlpine (Steve Vai)
• Jan Hammer (Mahavishnu Orchestra)
• Keith Emerson (Emerson, Lake & Palmer)
• Rick Wakeman (Yes)

Gitarr:

1. Tony MacAlpine

Ja, vad ska man säga. Han kan spela allt! Inget är för svårt och inget är omöjligt när han tar tag i gitarren. Ruggigt nog så är han lika fenomenal på keyboard. Snyggt, välspelat och med känsla utöver det vanliga. En virtuos, smack på! Solot på Live From Oz med Planet X ger en glimt av hans arsenal.
Han kan bl a höras på skivor med: Planet X, CAB och Steve Vai.

2. Allan Holdsworth

En sannerligen duktig gitarrist. Spelar synthgitarr lika ofta som vanlig elgitarr och med imponerande resultat. Mestadels hängandes i jazzgenren men kan dock spela det mesta. Ta vilken av hans soloskivor som helst och avnjut hans spel och kompositioner.
Han kan bl a höras på skivor med: U.K., Level 42 och Bruford.

3. Yngwie Malmsteen

Jaja, han är tjock, divig och svettas som en gris. Om vi ignorer detta för ett ögonblick så har vi här en gitarrist som kan spruta fler toner under en konsert än vad en normal gitarrist gör under hela sin livstid. Nu är det ju inte bara antalet toner som räknas utan han gör det med teknisk skicklighet och precision. Ofta väver han ihop gitarrspelet med klassiska inslag vilket är något som jag gillar. Sveriges gitarrhjälte #1.
Han kan bl a höras på skivor med: Alcatrazz och Steeler.

Och så de övriga tio:

• Stevie Vai (Frank Zappa)
• Arjen Anthony Lucassen (Ayreon)
• Ritchie Blackmore (Deep Purple)
• Tony Iommi (Black Sabbath)
• Eddie Van Halen (Van Halen)
• Andy Summers (Police)
• Mike Keneally (Frank Zappa)
• Steve Howe (Yes)
• Jan Akkerman (Focus)
• Alex Lifeson (Rush)

Sång:

1. Floor Jansen

Sjunger med klarhet och styrka likväl som med raspighet och lågmält. En otroligt vacker röst med ett brett register.
Hon kan bl a höras på skivor med: After Forever, Ayreon och Star One.

2. Enya

Vackrare sång får man leta efter. Hon har även hittat en teknik att sjunga på sina skivor där hon lägger otroligt många lager sång med ett vackert och unikt resultat. Ibland upp till flera hundra pålägg!
Hon kan bl a höras på skivor med: Clannad och Moya Brennan.

3. Ian Gillan

En av mina gamla favoriter. Han har ett otroligt register och har presterat välljudande resultat i många genrer. Tyvär sjöng han sönder sin röst i början på 80-talet så numera kommer han inte upp i sina imponerande Gillanskrik. Hans soloskivor är nog bland de mest förbisedda och underskattade så jag måste slå ett stort slag för dem här och nu.
Han kan bl a höras på skivor med: Deep Purple och Black Sabbath.

Och så de övriga tio:

• Sharon Den Adel (Within Temptation)
• Janet Jackson
• Tone Norum
• Ike Willis (Frank Zappa)
• Ray White (Frank Zappa)
• Bianca Odin (Frank Zappa)
• Tia Carrere
• Robert ”Bobby” Martin (Frank Zappa)
• Glenn Hughes (Deep Purple)
• Michael Kiske (Helloween)

Bara ett inlägg så jag vet var jag har informationen. Information är ju flyktig som alla vet.

Nu visar det sig att en stor del av parlamentarikerna hade råg i ryggen och röstade 40 mot 4 och därigenom ska tillägg 138(46) finnas med. Läs mer här.

Nu återstår det om man återigen ska modifiera detta och ha ytterligare omröstningar innan man röstar ”rätt”. Frankrike med Nicolas Sarkozy i spetsen har ju stretat emot tillägg 138(46) å det grövsta.

Jag firar iallafall och tar mig en kopp med te så länge. Tjoho!

Vi håller på att skapa kultur. Musikkultur. Jag gillar det. ”Music is the best.” som den käre Frank Zappa sa. Jag håller med, nästan. Kärlek är också ”best”.

Vi kommer förmodligen inte att tjäna en krona på det och det kommer att kosta oss flera kronor i kaffeåtgång, fikabröd, bensinpengar och strömförbrukning. För att inte tala om alla timmar som vi lägger på det utan betalning.

Men det gör inget. Jag älskar musik. Jag älskar att vara i den musikaliska utvecklingsprocessen. Det är roligt, givande och inspirerande.

Självklart så är det ju en bonus att vi båda gillar nästan samma sorts musik och att vi alltid har givande samtal. Ibland fåniga, ibland roliga och ibland intelligenta. Ja, lagom intelligenta iallfall. Vi musiker är ju lite knäppa så helt intelligent kanske det aldrig blir.

Just nu så ligger bollen hos mig. Jag har lagt trummor på tre av de fem låtarna. Det är lurigt. Vad ska jag spela som passar in till låten. Hur kan jag med mitt trumspel göra det bästa möjliga för helheten. Det blir många omtagningar kan jag säga. Jag är nog uppe i et 30-tal. Fler kommer det att bli, jag har ju två låtar kvar.
Inte för att låtarna är svåra eller så men det är svårt att bli nöjd. Det dyker liksom upp nya idéer och infallsvinklar. Nya grejor att testa.

När detta är färdigt så måste jag mixa trummorna. Det kommer att ta ännu fler timmar. Ställa nivåer. Lägga på effekter. Redigera bort saker som inte ska vara där. Sju kanaler med bara trummor. Jag hade gärna haft fler men det är vad jag har tillgång till just nu. Två overhead, en till baskaggen, en till virveln, och tre till pukorna.
Trummor är ett besvärligt instrument att micka upp och mixa. Det är lättare med en flöjt, eller en triangel.
Varför började jag inte spela det istället? Lättare att ta med sig, tja, lättare på alla vis. Kanske inte att spela men iallafall.

Nej, nu blev det trummor, kanske det är den inbyggda grottmänniskan i mig. Den som vill banka och slå och kommunicera. Inte vet jag, det bara är så. Eller så är jag en reinkarnerad Indian eller Afrikan, hmm, eller bägge delar. Eller nå’t annat.

Jaja, livets gåtor. Inte mycket att göra åt. När jag är färdig med min bit så går bollen över till min gode vän igen. Han har betydligt mer jobb framför sig. Lägga gitarr(er), sång, keyboard, bas och kanske annat
Allt detta ska sedan mixas ihop (med mina trummor naturligtvis). Mer effekter, mer redigering, mer omtagningar. Det är mycket arbete att spela in musik.

Sa jag att vi inte kommer att tjäna en krona på det? Förmodligen. Men det är kul och roligt. Det är därför vi gör det. I slutändan så kommer vi iallafall att ha skapat något som vi båda kommer att vara nöjda med. Vi är petiga båda två så det blir nog  bra.
Vi kommer att ha skapat en samling på fem låtar som vi kan känna oss slota över. Vårt eget kulturbidrag till musikkulturen.

Vi ska försöka att tjäna en lite slant på det. Mest troligt kommer vi inte att göra det men vi ska iallafall göra vårt bästa. Vi ska använda Internet till det. Utan uppbackning av skivbolag eller andra instanser. Vi ska göra det själva och Internet är vårt verktyg. Ska bli kul att se om det går.

Går det så kommer vi att ha skapat vår musik från början till slut och ha lanserat den alldeles själva. Komponerat, spelat in, mixat, mastrat och publicerat, alldeles själva. Med professionellt ljud, långt mycket bättre än vad som hade varit möjligt för en hemmasnickrare för trettio år sedan.

Det är idag möjligt tack vare teknikens framsteg och Internet. Blir vi rika? Knappast. Men när vi är klara så kan vi vara nöjda över att ha gjort musikkultur och spridit den, alldeles själva.

Förresten, sa jag att vi förmodligen inte kommer att tjäna en krona på det?

Strunt samma, vi har iallafall haft roligt och berikat våra liv mångfalt under tiden.

”Music is the best”
-FZ

Fildelare delar ut/laddar ner olika typer av filer och av olika anledning. Vi kan dela upp dessa i fyra olika kategorier.

A. Det finns de som använder fildelningstjänsterna istället för att köpa informationen. Så när en ny skiva av t ex Madonna släpps, istället för att köpa hennes CD-skiva så laddar man ner innehållet. Vi kan diskutera huruvida alla som laddar ner innehållet från den verkligen skulle köpa CD-skivan om den inte fanns att ladda ner utan kostnad. Mest troligt så skulle de flesta inte göra det men naturligtvis finns de personer som skulle köpa den. De är alltså målgruppen för kategori A: personer som laddar ner upphovsrättsskyddat material istället för att köpa det.

B. Det finns de som använder fildelningstjänsterna för att prova innan man köper. T ex en person skickar en vän en MP3-fil av en artist som hon aldrig har hört innan. Denna vän köper CD’n som denna artist har släppt. Detta är en sorts riktad reklam som mest troligt lyckas i många fall. Om vännen som rekommenderar albumet inte har något att förlora på en dålig rekommendation kan man anta att rekommendationen faktiskt är bra. Effekten av detta är att fildelning ökar mängden köpt musik.

C. Många använder fildelningstjänsterna för att få tag på upphovsrättsskyddat material som inte längre finns tillgänglig att köpa eller att kostnaden att köpa skulle vara för hög. Den här användningen av fildelningstjänster är den mest tillfredsställande för många. Låtar(eller filmer) från ens ungdom som för länge sedan har försvunnit från marknaden helt plötsligt finns tillgängliga via fildelningsnätverken. (En vän berättade för mig att när hon upptäckte Napster, spenderade hon en hel helg med att återuppleva gamla låtar. Hon var förundrad över mängden och bredden av låtarna som fanns tillgängliga.) Oavsett att materialet är gammalt och inte finns att köpa så är det här naturligtvis ändå ett brott mot upphovsrätten. Men p g a att upphovsrättsinnehavaren inte har materialet tillgängligt för försäljning så är den ekonomiska förlusten för denne noll, samma skulle inträffa om jag sålde min samling av 45-varvsskivor från 1960-talet till en samlare.

D. Slutligen så finns det många personer som använder fildelningstjänsterna för att ladda ner innehåll som inte är upphovsrättsskyddat eller som upphovsrättsinnehavarana gör tillgängligt utan att vilja ha ersättning.

Denna femte kategori finns inte med i boken utan är ett tillägg från sajtägaren.

E. Det finns även många som använder fildelningstjänsterna till att ladda ner material som de redan har köpt men vill ha i digitalt format istället. Även kallat formatskifte. Exempelvis:

* Du köpte en kopieringsskyddad CD och du kan inte kopiera låtarna till din iPod eller MP3-spelare.
* Spel som är så fördärvade av kopieringsskydd så du har svårigheter att spela eller installera det. En nedladdad kopia är fri från sådana typer av DRM-skydd. 2649 1/5 stars ger en komisk bild av det.
* Din HDDVD-spelare slutade att fungera och finns inte att köpa mer och du vill ha Bluerayversioner av de HDDVD-filmer som du har köpt.
* Mjukvara/spel där din skiva/skivor har blivit så repiga och slitna att dom inte fungerar längre. T ex av oaktsam hantering av dina barn eller p g a någon annan anledning. Nerladdningen blir alltså en form av backup av material du redan köpt.

VARNING!

ALL telefoni, Internettrafik och övrig digital kommunikation till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

ALL telephony, Internet communications and other digital communication to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)